{"id":84,"date":"2014-05-27T00:01:40","date_gmt":"2014-05-26T22:01:40","guid":{"rendered":"http:\/\/sockerslottet.se\/?p=84"},"modified":"2014-05-27T00:01:40","modified_gmt":"2014-05-26T22:01:40","slug":"europatanken-och-jugoslavien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sockerslottet.se\/?p=84","title":{"rendered":"\u201dEuropatanken\u201d och Jugoslavien"},"content":{"rendered":"

Artikel publicerad i Internationella Studier 3\/2004<\/p>\n

Bakgrund<\/em><\/h2>\n

Jakub Swiecicki st\u00e4ller sig retoriskt fr\u00e5gan \u201dRetr\u00e4tt fr\u00e5n Europa?\u201d i en kommentar i IS 2\/2004 aprop\u00e5 den just genomf\u00f6rda \u00f6stutvidgningen av EU. Att Swiecicki h\u00e4rvidlag v\u00e4ljer att blanda ihop EU\u00a0med den geografiska kontinenten Europa \u00e4r lika tidstypiskt som retoriskt tr\u00e4ffs\u00e4kert. I Swiecickis v\u00e4rld \u00e4r EU:s b\u00e4rande id\u00e9, \u201dden om europeisk integration som hinder mot krig\u201d, inte blott en id\u00e9 utan en absolut sanning. All tveksamhet inf\u00f6r denna s.k. \u201dEuropatanke\u201d blir d\u00e5 genast ett bevis p\u00e5 bristande solidaritet och vad Swiecicki ben\u00e4mner \u201dv\u00e4lf\u00e4rdsnationalism\u201d. EU:s roll i dagens Europa \u00e4r emellertid betydligt mer m\u00e5ngfacetterad \u00e4n Swiecicki vill se. \u00c4r det t.ex. verkligen s\u00e5 att freden s\u00e4kras i Europa om v\u00e4lf\u00e4rdgr\u00e4nsen g\u00e5r mellan Polen och Vitryssland, Rum\u00e4nien och Moldova ist\u00e4llet f\u00f6r mellan Polen och Tyskland, \u00d6sterrike och Slovakien? F\u00f6r polacken m\u00e5 det tyckas s\u00e5, men n\u00e4ppeligen f\u00f6r vitryssen.<\/p>\n

Den fr\u00e5ga jag vill belysa i denna studie \u00e4r huruvida ekonomisk integration (i form av dagens EU) verkligen utg\u00f6r ett hinder mot krig. Ett s\u00e4tt att analysera fr\u00e5gan \u00e4r att s\u00f6ka en historisk referens till EU, s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt i s\u00e5v\u00e4l tid som rum.<\/p>\n

EU och Jugoslavien \u2013 relevant j\u00e4mf\u00f6relse<\/em><\/h2>\n

\u00c4r det relevant att j\u00e4mf\u00f6ra Europeiska Unionen och Jugoslavien? Och \u00e4r det relevant att g\u00f6ra s\u00e5 givet att EU \u00e4r en union tillskapad just f\u00f6r att genom ekonomisk integration f\u00f6rhindra krig? Om EU:s f\u00f6reg\u00e5ngare Kol- och st\u00e5lunionen bildades 1951 som ett f\u00f6rs\u00f6k att genom en ekonomisk sammanfl\u00e4tning av de historiska antagonisterna Tyskland och Frankrike f\u00f6rhindra framtida krig dessa stater emellan, s\u00e5 kan definitivt detsamma s\u00e4gas om bildandet av Jugoslavien under Titos ledning. H\u00e4r hade krig och of\u00f6rr\u00e4tter folken emellan p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge och SHS-staten var efter kriget helt d\u00f6d. H\u00e4rur sprang Titos insikt om att skapa en sammanh\u00e5llen sydslavisk stat d\u00e4r historiska antagonister skulle leva sida vid sida och fred s\u00e4kras genom ekonomisk integration. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren av den nya staten kom Stalin att starkt p\u00e5verka den f\u00f6rda politiken, varf\u00f6r med f\u00f6rdel som startpunkt f\u00f6r denna studie ist\u00e4llet \u00e5ret 1952 anv\u00e4ndas. Intressant nog var det i b\u00e5da fallen sex stater som ingick i federationen\/unionen. Det historiska hatet och of\u00f6rr\u00e4tterna Jugoslaviens folk emellan, s\u00e4rskilt mellan serber och kroater, \u00e4r p\u00e5 intet s\u00e4tt mindre \u00e4n det mellan tyskar och fransm\u00e4n och g\u00e5r ocks\u00e5 mycket l\u00e5ngt tillbaka i historien. Fr\u00e5n start\u00e5ret och fram\u00e5t finns skillnader mellan EU och Jugoslavien i den mening att medan EU:s centralmakt alltmer st\u00e4rks p\u00e5 bekostnad av medlemsstaternas, s\u00e5 var utvecklingen den motsatta i Jugoslavien.<\/p>\n

Nord och Syd<\/em><\/h2>\n

Jugoslaviens rikedomar var oj\u00e4mnt f\u00f6rdelade med ett rikt nord och ett fattigt syd och liksom i dagens EU fanns d\u00e4rf\u00f6r fonder som gjorde f\u00f6rdelningspolitiska insatser f\u00f6r att bygga upp det fattigare syd med medel fr\u00e5n nord. Nettobidragsgivare i Jugoslavien blev s\u00e5lunda fr\u00e4mst Slovenien och Kroatien, medan Makedonien och Montenegro h\u00f6rde till de delrepubliker som fick del av det ekonomiska st\u00f6det. I EU \u00e4r det Tyskland, men ocks\u00e5 Sverige och Holland i nord som pumpar in pengar i det f\u00f6rut fattiga syd, Spanien, Portugal och Grekland. Efter Titos d\u00f6d organiserades Jugoslaviens ledning i form av ett presidentr\u00e5d. H\u00e4r satt en representant fr\u00e5n var och en av de sex delrepublikerna samt en fr\u00e5n var och en av de tv\u00e5 autonoma provinserna inom Serbien, Vojvodina samt Kosovo och Metohija. Mellan dessa \u00e5tta personer roterade nu ordf\u00f6randeskapet i presidentr\u00e5det en g\u00e5ng i halv\u00e5ret. Roterande ordf\u00f6randeskap en g\u00e5ng i halv\u00e5ret r\u00e5kar vara precis samma modell som EU leds efter.<\/p>\n

F\u00f6rdelningspolitik styrd med demokratiskt underskott<\/em><\/h2>\n

Dagens EU s\u00e4gs ofta lida av ett demokratiskt underskott, vilket \u00e4r \u00e4nnu en parallell till Jugoslavien, d\u00e4r folkets m\u00f6jlighet att tycka till om Titos roll som ledare var ungef\u00e4r lika stor som EU:s medborgares om Romano Prodis eller nu Jos\u00e9 Dur\u00e3o Barroso<\/a>s.<\/p>\n

Att bidra ekonomiskt till att franska revolutionens slagord uppfylls \u00e4r inte sv\u00e5rt att finna folkligt st\u00f6d f\u00f6r, var det inte i Jugoslavien och inte heller i EU:s f\u00f6reg\u00e5ngare. Det blir ett problem f\u00f6rst den dag bidragsapparatens byr\u00e5krati v\u00e4xt till s\u00e5dana proportioner att den i sig f\u00f6rbrukar en v\u00e4sentlig del av resurserna, och det samtidigt som m\u00f6jligheten f\u00f6r den enskilde att p\u00e5verka detta missf\u00f6rh\u00e5llande kringsk\u00e4rs av det demokratiska underskottet i unionen\/federationen. Detta var i praktiken en av de direkta orsakerna till Sloveniens och Kroatiens sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdeklarationer 1992. Parallellen till EU ligger i den nyss genomf\u00f6rda \u00f6stutvidgningen och de nya EU-staternas kostbara inlemmande i bl.a. EU:s av alla svenska bed\u00f6mare huvudl\u00f6sa bidragsjordbrukssystem. Jakub Swiecicki kallar detta \u201dv\u00e4lf\u00e4rdsnationalism\u201d. Min tolkning \u00e4r att det handlar om en sund ekonomisk insikt om att pengar inte \u00e4r sj\u00e4lvgenererande och att resurserna \u00e4r begr\u00e4nsade, varf\u00f6r man vill se verklig nytta med satsade medel ist\u00e4llet f\u00f6r en enorm EU-byr\u00e5krati med ett \u00e4nnu enormare budgetsvinn innan<\/em> man \u00e4r beredd att dr\u00e4nera den egna b\u00f6rsen \u00e4n mer.<\/p>\n

Framv\u00e4xten av en EU-etnicitet \u2013 indikator p\u00e5 fredstankens b\u00e4righet<\/em><\/h2>\n

Inom Jugoslavien talade en \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet ett sydslaviskt spr\u00e5k som gjorde kommunikation inom unionen oproblematisk. Inom EU \u00e4r den spr\u00e5kliga m\u00e5ngfalden av en helt annan dimension. Inom Jugoslavien fanns en gemensam valuta. Trots spr\u00e5klikheten, trots fred och trots ekonomiska bidrag fr\u00e5n nord till syd, gick det tr\u00f6gt med att f\u00e5 en jugoslavisk mentalitet att sl\u00e5 rot p\u00e5 bekostnad av de nationella serbiska, kroatiska etc. Det fanns dock en process i denna riktning. Fr.o.m. folkr\u00e4kningen 1961 fanns \u201djugoslavisk\u201d etnicitet rapporterad, 1,7 procent av inv\u00e5narna den g\u00e5ngen, 5,4 procent \u00e5r 1981 och 3,0 sista g\u00e5ngen 1991. Siffrorna m\u00e5 vara l\u00e5ga, men det f\u00e5r h\u00e5llas f\u00f6r osannolikt att en liknande m\u00e4tning inom dagens EU, skulle resultera i att en h\u00f6gre procentandel av befolkningen skulle definiera sin etnicitet som \u201dEU-medborgare\u201d snarare \u00e4n som \u201dfransman\u201d, \u201dpolack\u201d eller \u201dsvensk\u201d. Det tar tid att \u00e4ndra den etniska sj\u00e4lvdefinitionen. Samtidigt torde just denna kunna tj\u00e4na som en god indikator p\u00e5 \u201dEuropatankens\u201d uppfyllande och det \u00e4r v\u00e4l ocks\u00e5 s\u00e5 Swiecicki t\u00e4nker sig saken.<\/p>\n

Tolv \u00e5r efter Titos d\u00f6d br\u00f6t inb\u00f6rdeskrig ut i Jugoslavien. D\u00e4r \u00e4r vi inte i EU. Fr\u00e5gan \u00e4r om vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g dit\u00e5t eller \u00e4r freden s\u00e4krare \u00e4n f\u00f6rut?<\/p>\n

Positiv tolkning<\/em><\/h2>\n

Om vi v\u00e4ljer att tro p\u00e5 \u201dEuropatanken\u201d s\u00e4ger oss det jugoslaviska exemplet att vi b\u00f6r akta oss f\u00f6r att demokratisera EU, d\u00e5 vi i s\u00e5 fall riskerar att f\u00e5 o\u00f6nskade effekter av i form av en st\u00f6rre politisk sp\u00e4nning. Tydliga tecken p\u00e5 en s\u00e5dan \u00e4r f\u00f6rresten framv\u00e4xten av den starka EU-skepsis, som manifesterades runt om i EU i samband med Europaparlamentsvalet i juni 2004. Om m\u00e5let \u00e4r att v\u00e4rna freden borde motreaktionen fr\u00e5n politikerh\u00e5ll, med undvikandet av krig som huvudm\u00e5l, inte bli att driva p\u00e5 EU i riktning mot en \u00f6kad demokratisering, utan tv\u00e4rtom ist\u00e4llet snarast \u00f6verv\u00e4ga att t.ex. avskaffa Europaparlamentet. Det kan synas vara en paradox, men f\u00e5 saker torde kunna uppv\u00e4cka s\u00e5 mycken frustration som att ge m\u00e4nniskor illusionen av att kunna p\u00e5verka, n\u00e4r de i sj\u00e4lva verket inte kan det och att bli p\u00e5minda om detta med regelbundna mellanrum \u00e4r d\u00e4rmed faktiskt ett s\u00e4tt att skapa sp\u00e4nningar. Fr\u00e5gan \u00e4r om denna insikt finns hos EU:s styrande och om de orkar\/vill\/kan st\u00e5 emot folkligt tryck f\u00f6r demokratisering. En risk med en vidareutveckling i centralistisk riktning \u00e4r emellertid att ett \u00f6kande demokratiskt underskott minskar unionens legitimitet i folkets \u00f6gon. D\u00e5 uppst\u00e5r nya sp\u00e4nningar som l\u00e5ngsiktigt kan vara v\u00e4l s\u00e5 farliga som de som man samtidigt l\u00f6st.<\/p>\n

Med denna f\u00f6rklaringsmodell f\u00f6ljer ocks\u00e5 logiskt en omv\u00e4rdering av Titos Jugoslavien. I historieskrivningen kring Jugoslavien brukar det heta att Tito \u201dlade locket p\u00e5\u201d och f\u00f6rkv\u00e4vde de folkliga yttringarna, som f\u00f6rst i och med de f\u00f6rsta fria och demokratiska valen \u00e5r 1990 fick komma upp till ytan. Resultatet av valen blev i sig startskottet till krigen som f\u00f6ljde. En m\u00f6jlig tolkning av detta f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r att inv\u00e5narna i Jugoslavien inte var redo f\u00f6r en st\u00f6rre demokrati eftersom denna riskerade leda till krig. I retrospektiv torde ett, av ett demokratiskt underskott lidande, enat<\/em> Jugoslavien ha varit en betydligt b\u00e4ttre politisk l\u00f6sning \u00e4n Balkankrigens m\u00e5nga hundratusentals d\u00f6da och skadade m\u00e4nniskor, uppblossande etniskt hat och d\u00e4rtill ekonomisk ruin.<\/p>\n

Negativ tolkning<\/em><\/h2>\n

Om vi ist\u00e4llet v\u00e4ljer att inte tro p\u00e5 \u201dEuropatanken\u201d, dyker nya fr\u00e5gor upp. Var Titos Jugoslavien d\u00f6dsd\u00f6mt fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan genom sj\u00e4lva sin konstruktion? Att finna st\u00f6d f\u00f6r gr\u00e4ns\u00f6verskridande samarbete och granns\u00e4mja torde ofta vara l\u00e4tt, men f\u00f6refaller f\u00f6ruts\u00e4tta en trygg bas i en nationell suver\u00e4nitet. H\u00e4r tycks element som egen valuta och att landets h\u00f6gsta ledning st\u00e5r \u00f6ver unionens\/federationens vara viktiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Dagens EU \u00e4r p\u00e5 pappret en union av sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater, men de facto n\u00e5got mycket mer, med gemensam valuta och \u00f6verstatlig beslutander\u00e4tt p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den. EU liknar d\u00e4rmed Jugoslavien efter Tito men f\u00f6re krigen, tiden 1980\u20131990, den tid som blev en brytningstid. Intressant \u00e4r att Slovenien f\u00f6ljt av Kroatien \u00e4r de av Jugoslaviens f.d. delrepubliker som ivrigast velat komma med i EU. Detta trots att det var just dessa som var ivrigast att ta sig ur Jugoslavien. Den g\u00e5ngen var indignation \u00f6ver dryga ekonomiska bidrag till federationen en viktig drivkraft bakom uttr\u00e4det. Nu torde insikten om att man sj\u00e4lv st\u00e5r p\u00e5 mottagarsidan vara en lika stark drivkraft till \u00f6nskan om att vara med i EU. \u00c4r det allts\u00e5 s\u00e5 att ekonomisk integration som medel mot krig bara \u00e4r intressant n\u00e4r den samtidigt leder till ekonomiska bidrag till den egna staten? Jakub Swiecicki klagar \u00f6ver svensk \u201dv\u00e4lf\u00e4rdsnationalism\u201d vis \u00e0 vi de nya centraleuropeiska medlemmarna i EU i sin kommentar i IS 2\/2004. Fr\u00e5gan m\u00e5ste dock st\u00e4llas om hur det f\u00f6rh\u00e5ller sig med den centraleuropeiska motsvarigheten? Det hade varit befriande att l\u00e4sa Jakub Swiecickis analys av denna fr\u00e5ga i n\u00e4sta nummer av Internationella Studier.<\/p>\n

Avslutning<\/em><\/h2>\n

Slutligen, om man v\u00e4ljer den positiva tolkningen av \u201cEuropatanken\u201d s\u00e5 torde det tydligt framg\u00e5 av denna analys att Titos Jugoslavien m\u00e5ste omv\u00e4rderas. V\u00e4ljer man den negativa tolkningen ist\u00e4llet \u00e4r en omv\u00e4rdering likv\u00e4l p\u00e5 sin plats. F\u00f6r i det Jugoslaviska exemplet fanns inte ens m\u00f6jligheten till etniskt definierade suver\u00e4na statsbildningar utan f\u00f6reg\u00e5ende omfattande etnisk rensning, s\u00e5som 1990-talets krig s\u00e5 tydligt visade. Mot denna bakgrund synes Titos v\u00e4g ha varit den enda m\u00f6jliga, och undvikandet av krig under n\u00e4ra 50 \u00e5r blir d\u00e4rmed en \u00e4n mer beundransv\u00e4rd prestation. Tragedin ligger s\u00e5 klart i det att freden inte fick best\u00e5 l\u00e4ngre.<\/p>\n

Staterna inom EU \u00e4r emellertid privilegierade relativt Jugoslaviens delrepubliker i det man i de flesta fall numera har att g\u00f6ra med etniskt n\u00e5gorlunda v\u00e4ldefinierade stater som d\u00e4rmed har tv\u00e5 valm\u00f6jligheter. Man kan v\u00e4lja ekonomisk integration med andra l\u00e4nder under ett EU-styre lidande av demokratiskt underskott. Men man kan ocks\u00e5 v\u00e4lja ett mellanstatligt<\/em> samarbete utan \u00f6verstatliga undertoner och vara solidarisk med l\u00e4nder som lider betydligt st\u00f6rre ekonomisk n\u00f6d \u00e4n de i Sydeuropa. I syfte att s\u00e4kra demokratin torde den senare modellen vara att f\u00f6redra. I syfte att s\u00e4kra freden \u00e4r fr\u00e5gan, som denna analys givit vid handen, komplex. Det jugoslaviska exemplet visar i alla fall att gemensam valuta, gemensam ledning, roterande ordf\u00f6randeskap, ekonomisk integration, en begynnande etnisk sammansm\u00e4ltning och ett snarlikt spr\u00e5k inte \u00e4r faktorer som ens tillsammans utg\u00f6r n\u00e5gon garant f\u00f6r att kriget h\u00e5lls p\u00e5 avst\u00e5nd. Kanske \u00e4r det denna insikt som ligger till grund f\u00f6r v\u00e4lgrundad svensk EU-skepsis?<\/p>\n

Martin Ragnar<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel publicerad i Internationella Studier 3\/2004 Bakgrund Jakub Swiecicki st\u00e4ller sig retoriskt fr\u00e5gan \u201dRetr\u00e4tt fr\u00e5n Europa?\u201d i en kommentar i IS 2\/2004 aprop\u00e5 den just genomf\u00f6rda \u00f6stutvidgningen av EU. Att Swiecicki h\u00e4rvidlag v\u00e4ljer att blanda ihop EU\u00a0med den geografiska kontinenten Europa \u00e4r lika tidstypiskt som retoriskt tr\u00e4ffs\u00e4kert. I Swiecickis v\u00e4rld \u00e4r EU:s b\u00e4rande id\u00e9, \u201dden […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-84","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-utrikespolitik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/84","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=84"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/84\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":85,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/84\/revisions\/85"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=84"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=84"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=84"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}