{"id":332,"date":"2024-05-09T20:59:59","date_gmt":"2024-05-09T18:59:59","guid":{"rendered":"http:\/\/sockerslottet.se\/?p=332"},"modified":"2024-05-09T20:59:59","modified_gmt":"2024-05-09T18:59:59","slug":"reflektioner-over-vastkustbanan-och-ostlanken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sockerslottet.se\/?p=332","title":{"rendered":"Reflektioner \u00f6ver V\u00e4stkustbanan och Ostl\u00e4nken"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>\u00c4r det rimligt att det tar fyra g\u00e5nger s\u00e5 l\u00e5ng tid att bygga ett sp\u00e5r bredvid ett befintligt med alla t\u00e4nkbara tekniska hj\u00e4lpmedel till hands ist\u00e4llet f\u00f6r enbart handkraft och \u00e4r det rimligt att satsa 38&nbsp;500 kr av skattepengar f\u00f6r att planera en endaste meter ny j\u00e4rnv\u00e4g? Jag tycker inte det!<\/strong><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">V\u00e4stkustbanan byggdes p\u00e5 14 \u00e5r<\/h2>\n\n\n\n<p>V\u00e4stkustbanan \u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen mellan G\u00f6teborg och Malm\u00f6 \u2013 en uppenbar puls\u00e5der f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gstrafik mellan landets andra och tredje stad, men med n\u00e5got utzoomad vy i kanske \u00e4n h\u00f6gre grad mellan Norges och Danmarks b\u00e5da huvudst\u00e4der. Banan byggdes inte av staten som n\u00e5gon stambana utan tillkom p\u00e5 olika privata\/kommunala\/regionala initiativ inom ramen f\u00f6r fem olika j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6retag. F\u00f6rst ut var Landskrona\u2013Engelholms J\u00e4rnv\u00e4g (LEJ) som fick koncession p\u00e5 sin bana i november 1874. Sist av dem fem bolagen att inviga sin str\u00e4cka blev G\u00f6teborg\u2013Hallands J\u00e4rnv\u00e4g (GHB) d\u00e4r banan invigdes den 1 september 1888. Fr\u00e5n den f\u00f6rsta koncessionen till den sista invigningen tog det d\u00e4rmed knappa 14 \u00e5r att utan inb\u00f6rdes samordning mellan de fem bolagen att f\u00e5 till st\u00e5nd den uppenbart efterl\u00e4ngtade j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelsen. De banor som byggdes under dessa 14 \u00e5r tillkom i allt v\u00e4sentligt med handkraft. De fem bolagen f\u00f6rstatligades den 1 januari 1896.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Dubbelsp\u00e5rsutbyggnaden tar 57 \u00e5r<\/h2>\n\n\n\n<p>Under 1980-talets f\u00f6rsta halva inleddes arbetet med att bygga ut V\u00e4stkustbanan till dubbelsp\u00e5r och f\u00f6r all del ocks\u00e5 g\u00f6ra en del linjer\u00e4tningar i samband med detta. F\u00f6rsta etappen att tas i bruk blev den mellan Halmstad och Br\u00e4nnarp i juni 1985. Sedan dess har olika str\u00e4ckor invigts allteftersom. Tunneln genom Hallands\u00e5s visade sig, med facit i hand, vara en h\u00f6gst problematisk str\u00e4cka som kom att kr\u00e4va l\u00e5ngt st\u00f6rre belopp och l\u00e5ngt l\u00e4ngre genomf\u00f6randetid \u00e4n planerarna hade t\u00e4nkt sig. Likafullt \u00e4r denna del nu drifttagen sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka, men V\u00e4stkustbanan \u00e4r \u00e4nd\u00e5 \u00e4nnu inte dubbelsp\u00e5rig i sin helhet. I december 2023 invigdes dubbelsp\u00e5ret mellan \u00c4ngelholm och Maria medan str\u00e4ckan genom Varberg v\u00e4ntar p\u00e5 invigning under 2025. \u00c5terst\u00e5r g\u00f6r sedan bara delen mellan Helsingborg C och Maria, men \u2013 som Trafikverket skriver p\u00e5 sin hemsida \u2013 \u201dV\u00e4stkustbanans fulla kapacitet n\u00e5s inte f\u00f6rr\u00e4n hela banan \u00e4r dubbelsp\u00e5rig. D\u00e4rf\u00f6r planerar vi f\u00f6r att bygga ut ocks\u00e5 den allra sista enkelsp\u00e5rstr\u00e4ckan.\u201d Prelimin\u00e4r planerad byggstart f\u00f6r den \u00e4r 2032\u20132033, allts\u00e5 \u00e5tta\u2013nio \u00e5r fr\u00e5n nu n\u00e4r planeringen redan varit ig\u00e5ng ett tag. \u201dN\u00e4r bygget \u00e4r klart g\u00e5r inte att s\u00e4ga i nul\u00e4get, men en grov gissning pekar p\u00e5 \u00e5ren 2038\u20132040.\u201d L\u00e5t oss f\u00f6r enkelhetens skull ta fasta p\u00e5 att tidplanen h\u00e5ller och hela V\u00e4stkustbanan d\u00e4rmed \u00e4r dubbelsp\u00e5rig \u00e5r 2040. D\u00e5 har det allts\u00e5 tagit sis\u00e5d\u00e4r 57 \u00e5r fr\u00e5n att den f\u00f6rsta planen f\u00f6r utbyggnaden antogs. L\u00e5t oss ocks\u00e5 p\u00e5minna oss att man under alla dessa 57 \u00e5r haft god tillg\u00e5ng till maskinell utrustning f\u00f6r att f\u00f6renkla arbetet och att det knappast varit n\u00e5gra stora politiska meningsskiljaktigheter p\u00e5 nationella niv\u00e5 om att projektet b\u00e5de \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt och prioriterat att genomf\u00f6ra. Det har allts\u00e5 tagit fyra g\u00e5nger s\u00e5 l\u00e5ng tid att p\u00e5 ett koordinerat s\u00e4tt bygga ett sp\u00e5r bredvid ett befintligt n\u00e4r tillg\u00e5ng till alla t\u00e4nkbara maskinella hj\u00e4lpmedel funnits vid handen j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4r det f\u00f6rsta sp\u00e5ret byggdes i obruten terr\u00e4ng med handkraft och utan inb\u00f6rdes koordination mellan fem olika akt\u00f6rer. V\u00e4n av ordning som betraktar detta skeende utifr\u00e5n M\u00c5STE st\u00e4lla sig fr\u00e5gan: \u00c4r detta verkligen rimligt och v\u00e4rdigt ett modernt samh\u00e4lle som Sverige?<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ostl\u00e4nken kostar 38500 kr att planera \u2013 per meter<\/h2>\n\n\n\n<p>Ostl\u00e4nken, den planerade nya dubbelsp\u00e5rsj\u00e4rnv\u00e4gen de 16 milen mellan J\u00e4rna och Link\u00f6ping, blev f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en kritisk granskning av Dagens Nyheter nyligen. Bortsett fr\u00e5n det man egentligen inte kan bortse fr\u00e5n, n\u00e4mligen f\u00f6rdyringen av genomf\u00f6randekostnaderna fr\u00e5n 8 till 91,4 miljarder kronor fr\u00e5n 1992 till 2023 (ej indexreglerat) s\u00e5 fastnar jag f\u00f6r uppgiften om att sj\u00e4lva planeringen av banan kostat 6,2 miljarder kronor. Det motsvarar 38&nbsp;750 kronor \u2013 per meter j\u00e4rnv\u00e4g. Man f\u00e5r hoppas och tro att den nya j\u00e4rnv\u00e4gen, n\u00e4r den nu planeras att invigas \u00e5r 2035, blir n\u00e5got alldeles i h\u00e4stv\u00e4g bra med en s\u00e5dan gedigen planering som grund. Men \u00e4r det \u00e4rligen inte ocks\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 sin plats att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan: \u00c4r detta verkligen rimligt och v\u00e4rdigt ett modernt samh\u00e4lle som Sverige?<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Facit-planeringen m\u00e5ste \u00f6verges<\/h2>\n\n\n\n<p>Nog f\u00f6r att V\u00e4stkustbanan st\u00f6tte p\u00e5 patrull i Hallands\u00e5s och nog f\u00f6r att politisk kl\u00e5fingrighet visst har gjort att en del omtag i Ostl\u00e4nkens planerings kr\u00e4vts och som Trafikverket, om myndigheten f\u00e5tt r\u00e5 sig sj\u00e4lv, avst\u00e5tt fr\u00e5n \u2013 men framf\u00f6rallt \u00e4r den bild som tonar fram en bild av en o\u00e4ndlig saktf\u00e4rdighet och en monumental \u00f6vertro p\u00e5 planeringens m\u00f6jligheter att frambringa ett facit. Det ska ju h\u00e4r noteras att problemen med Hallands\u00e5stunneln uppkom trots en s\u00e5dan gedigen planering. Sj\u00e4lvklart m\u00e5ste planering ske, fastigheter l\u00f6sas in, stationsl\u00e4gen preciseras, planer tas fram och vinna laga kraft \u2013 men med allt detta sagt s\u00e5 kan man g\u00f6ra planer p\u00e5 ganska m\u00e5nga olika s\u00e4tt och med olika ambitionsniv\u00e5 och man m\u00e5ste alltid ha en beredskap f\u00f6r det of\u00f6rutsedda. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt f\u00f6r en enda tj\u00e4nsteman att \u00e4gna flera \u00e5r \u00e5t att ta fram ett tiosidigt strategidokument i en kommunal kontext (Jag vet av egen erfarenhet \u2013 och nej, tj\u00e4nstemannen ifr\u00e5ga var inte jag sj\u00e4lv.), men fullt lika m\u00f6jligt att ta fram samma dokument p\u00e5 kanske inte en eftermiddag men l\u00e5t s\u00e4ga ett par dagar av effektivt arbete plus en handfull m\u00f6ten f\u00f6r att f\u00f6rankra tankarna. Blir d\u00e5 strategidokumentet som arbetats fram under flera \u00e5rs tid b\u00e4ttre \u00e4n snabbvarianten? F\u00f6rmodligen, men h\u00f6gst troligt \u00e4r skillnaden \u00e4nd\u00e5 marginell. Detsamma g\u00e4ller rimligen ocks\u00e5 i det st\u00f6rre formatet kring j\u00e4rnv\u00e4gsplanering.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4tt upp tids- och kostnadsramar f\u00f6r planeringen<\/h2>\n\n\n\n<p>Det g\u00e5r inte att planera och utreda sig fram till facit hur mycket vi i samtiden \u00e4n vill tro det. D\u00e4remot \u00e4r det generellt s\u00e5 att f\u00f6r att \u00e5stadkomma de allra sista procentens f\u00f6rfining i en utredning s\u00e5 kr\u00e4vs en v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt stor arbetsinsats \u2013 marginalkostnaden blir v\u00e4ldigt h\u00f6g. Kanske utreddes det allt f\u00f6r lite innan spaden sattes i jorden p\u00e5 1870- och 1880-talen \u2013 men jag vill understryka ordet kanske h\u00e4r. Idag utreds det alldeles tvekl\u00f6st alldeles f\u00f6r mycket ist\u00e4llet. Inte f\u00f6r att utredningarna kommer fram till d\u00e5liga slutsatser utan f\u00f6r att kostnaderna helt enkelt blir alldeles orimliga. Jag kan inte s\u00e4ga en exakt siffra p\u00e5 vad som borde vara en rimlig summa f\u00f6r planering av 16 mil ny j\u00e4rnv\u00e4g. 6,2 miljarder \u00e4r alldeles f\u00f6r h\u00f6gt. 1 miljon \u00e4r alldeles f\u00f6r l\u00e5gt, men kanske att 100 miljoner kronor kunde vara en rimlig ansats att anpassa planeringen efter \u2013 eller 500? Den fr\u00e5ga jag st\u00e4ller mig \u00e4r n\u00e4r vi som samh\u00e4lle gemensamt drar den slutsatsen och \u00e4ndrar planeringsnormen fr\u00e5n facit-t\u00e4nkandet till att ist\u00e4llet fr\u00e5n b\u00f6rjan sl\u00e5 fast att planeringen max f\u00e5r ta X \u00e5r och kosta Y kronor och sedan anpassar planeringen efter denna ram? Man borde kunna f\u00e5 mer \u00e4n ett dokument som beskriver en j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r 6,2 miljarder kronor \u2013 man borde f\u00e5 en ganska l\u00e5ng bit j\u00e4rnv\u00e4g i den fysiska verkligheten f\u00f6r den summan.<\/p>\n\n\n\n<p>Martin Ragnar<\/p>\n\n\n\n<p>Artikeln publicerades i Tidskriften T\u00c5G 3\/2024<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c4r det rimligt att det tar fyra g\u00e5nger s\u00e5 l\u00e5ng tid att bygga ett sp\u00e5r bredvid ett befintligt med alla t\u00e4nkbara tekniska hj\u00e4lpmedel till hands ist\u00e4llet f\u00f6r enbart handkraft och \u00e4r det rimligt att satsa 38&nbsp;500 kr av skattepengar f\u00f6r att planera en endaste meter ny j\u00e4rnv\u00e4g? Jag tycker inte det! V\u00e4stkustbanan byggdes p\u00e5 14 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-332","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-httpsockerslottet-sepage_id24"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/332","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=332"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/332\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":333,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/332\/revisions\/333"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=332"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=332"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=332"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}