{"id":245,"date":"2021-02-25T23:15:09","date_gmt":"2021-02-25T21:15:09","guid":{"rendered":"http:\/\/sockerslottet.se\/?p=245"},"modified":"2021-02-25T23:15:09","modified_gmt":"2021-02-25T21:15:09","slug":"kontrafaktiskt-experiment-vacker-fragor-till-trafikverket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sockerslottet.se\/?p=245","title":{"rendered":"Kontrafaktiskt experiment v\u00e4cker fr\u00e5gor till Trafikverket"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Skulle det g\u00e5 att driva f\u00f6retagsekonomiskt l\u00f6nsam t\u00e5gtrafik mellan Visby och Burgsvik idag? Svaret \u00e4r h\u00f6gst sannolikt \u201dNej\u201d. D\u00e4rtill kommer s\u00e5 klart det uppenbara i att svaret p\u00e5 fr\u00e5gan inte spelar n\u00e5gon roll eftersom det inte finns n\u00e5gon j\u00e4rnv\u00e4g att k\u00f6ra eventuella t\u00e5g p\u00e5. S\u00e5 varf\u00f6r ens bem\u00f6da sig med att st\u00e4lla fr\u00e5gan? Kontrafaktisk historiebeskrivning \u00e4r ett verktyg man som historiker b\u00f6r anv\u00e4nda sig av sparsamt och med omsorg. Det jag nu vill diskutera \u00e4r dock just ett s\u00e5dant fall d\u00e4r den faktiskt kan bidra till mer klarsyn ocks\u00e5 kring skeenden i v\u00e5r egen samtid och v\u00e4cka fr\u00e5gor om visheten i beslut som fattas h\u00e4r och nu.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Vid sidan av de statlig byggda stambanorna anlades de flesta j\u00e4rnv\u00e4gar i Sverige i privat regi, eller om man ska vara mer \u00e4rlig: oftast i interkommunal eller landstingskommunal regi. De j\u00e4rnv\u00e4gar som kunde anas bli s\u00e4rskilt betydelsefulla och interregionalt viktiga byggdes normalsp\u00e5riga. Mindre banor byggdes ist\u00e4llet ofta smalsp\u00e5riga med det uppenbara och smarta sk\u00e4let att kostnaderna d\u00e5 kunde bli flera tiotals procentenheter l\u00e4gre. Och det var skillnaden mellan att en j\u00e4rnv\u00e4g gick att r\u00e4kna hem \u2013 och att den inte gick att r\u00e4kna hem. Det syns\u00e4ttet borde ha aktualitet ocks\u00e5 idag, s\u00e5som jag belyst i en annan artikel nyligen. De flesta j\u00e4rnv\u00e4gar som anlades h\u00f6ll st\u00e5ngen under 1930-talet, men med en alltmer haltande l\u00f6nsamhet. Samtidigt v\u00e4xte den stora och omhuldande staten fram. I sk\u00e4rningspunkten mellan dessa perspektiv kom merparten av de svenska privatbanorna, som allts\u00e5 egentligen ofta var interkommunala eller landstingskommunala, att f\u00f6rstatligas med start 1939. Staten kunde gjuta nytt liv i organisationerna, investera f\u00f6r framtiden och framf\u00f6rallt kunde staten rationalisera driften i hela landet genom ett enhetligg\u00f6rande. S\u00e5 gick tankarna.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Staten blev en skadlig parentes f\u00f6r regionaltrafiken<\/h2>\n\n\n\n<p>Men efter krigsslutet blev det snart uppenbart att enhetligg\u00f6randet i sig inte var tillr\u00e4ckligt i konkurrensen mot den nu hastigt uppblossande privatbilismen. Och s\u00e5 var v\u00e4gen mot j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tets successiva avveckling antr\u00e4dd. Inte enbart privatbilismens framv\u00e4xt bidrog till ol\u00f6nsamheten. Det statliga enhetligg\u00f6randet innebar m\u00e5nga g\u00e5nger ocks\u00e5 en byr\u00e5kratisering och kanske att smarta, enkla och lokala l\u00f6sningar ibland \u00f6vergavs till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r mer fyrkantiga, nationella regler. Om man formulerar fr\u00e5gan huruvida de j\u00e4rnv\u00e4gslinjer som lades ned hade g\u00e5tt att l\u00e5ngsiktigt driva vidare p\u00e5 ett f\u00f6retagsekonomiskt l\u00f6nsamt vis \u00e4r svaret nog \u00e4nd\u00e5 uppenbart \u201dNej\u201d. Men l\u00e5t oss v\u00e4nta med att formulera fr\u00e5gan och ist\u00e4llet forts\u00e4tta fram\u00e5t i historieskrivningen. F\u00f6r efter j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rstatligandet kom l\u00e4nstrafikreformen \u00e5r 1981 d\u00e5 staten \u00f6verl\u00e4mnade ansvaret f\u00f6r den regionala persontrafiken till landstingen. Det som d\u00e5 skedde \u00e4r en utm\u00e4rkt illustration av att det statliga engagemanget f\u00f6r den regionala persontrafiken i sj\u00e4lva verket bara utg\u00f6r en 35-\u00e5rig parentes. Genom decentraliseringen (\u00e5ter-)fick allts\u00e5 landstingen mycket av ansvaret f\u00f6r de banor som de sj\u00e4lv varit med om att initiera eller som till stor del byggts p\u00e5 initiativ av olika i bolag med olika kommuner som stor\u00e4gare. Fast under den statliga parentesen hade m\u00e4ngder av j\u00e4rnv\u00e4gar hunnit inte bara l\u00e4ggas ned utan ocks\u00e5 rivas upp. Den f\u00f6retagsekonomiskt sinnade skulle tacksamt kunna h\u00e4vda att staten d\u00e4rmed gjort grovjobbet i att rationalisera regionaltrafiken runt om i landet. D\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gar lagts ned hade bussar ersatt.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Bussen blev inte heller l\u00f6nsam<\/h2>\n\n\n\n<p>Men busstrafiken visade s\u00e4llan heller den n\u00e5got positivt ekonomiskt resultat. Allra senast i och med l\u00e4nstrafikreformen, men i praktiken redan under 1960-talet blev det uppenbart att regional persontrafik bara i undantagsfall gick att bedriva med f\u00f6retagsekonomisk l\u00f6nsamhet. Men det fanns andra v\u00e4rden i att s\u00e5dan trafik \u00e4nd\u00e5 fanns. Fr\u00e5n b\u00f6rjan handlade dessa argument kanske om framkomlighet i stadsk\u00e4rnor som man inte helt ville fylla med enbart parkeringshus som ers\u00e4ttning f\u00f6r den gamla stadsbebyggelse som var den samlingsplats som var sj\u00e4lva orsaken till att staden alls fanns. De enorma kostnaderna f\u00f6r nya stora (motor-)v\u00e4gsbyggen fr\u00e5n periferin och in till stadsk\u00e4rnorna blev ocks\u00e5 s\u00e5 h\u00f6g att den ofta inte gick att r\u00e4kna hem ens samh\u00e4llsekonomiskt, vilket ocks\u00e5 talade f\u00f6r att det fanns ekonomiska sk\u00e4l att via skattsedeln delfinansiera kollektivtrafiken d\u00e5 alternativkostnaden f\u00f6r v\u00e4garna riskerade att bli h\u00f6gre. Vid tiden f\u00f6r l\u00e4nstrafikreformens genomf\u00f6rande tillkom argumentet om en ren stadsluft som ocks\u00e5 borde tala f\u00f6r mer kollektivtrafik och mindre privatbilism. Fr\u00e5n 1990-talet och fram\u00e5t har s\u00e5v\u00e4l tr\u00e4ngsel som stadsluft, demokratisk tillg\u00e4nglighet (barn, r\u00f6relsehindrade och m\u00e5nga \u00e4ldre kan inte k\u00f6ra bil och m\u00e5nga har inte r\u00e5d med en bil) och klimathot kommit att bli uppenbara best\u00e5ndsdelar i argumentationen f\u00f6r en delvis skattefinansierad regionaltrafik. Ja, tidigt accepterades en skattesubvention av regionaltrafiken med 50 %. Annorlunda uttryckt inneb\u00e4r detta att ist\u00e4llet f\u00f6r att int\u00e4kterna ska vara omkring 110 % av kostnaderna (=f\u00f6retagsekonomisk l\u00f6nsamhet med rimlig avkastning) s\u00e5 r\u00e4cker det med att int\u00e4kterna \u00e4r 50 % av kostnaderna.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Upphandlad trafik p\u00e5 smalsp\u00e5riga regionalbanor<\/h2>\n\n\n\n<p>Nu kommer vi till sj\u00e4lva pudelns k\u00e4rna n\u00e4r vi formulerar om den fr\u00e5ga vi bara snuddade vid ovan: Skulle det vara m\u00f6jligt att driva persontrafik p\u00e5 de (smalsp\u00e5riga) j\u00e4rnv\u00e4gslinjer som SJ lade ned i perioden 1950\u20131981 med minst 50 % kostnadst\u00e4ckning om de \u2013 kontrafaktiskt \u2013 funnits kvar med rimlig banstandard idag? Eller snarare: F\u00f6r vilka av alla dessa banor hade det varit m\u00f6jligt \u2013 och som en konsekvens av detta resonemang: F\u00f6r vilka av dessa banor hade l\u00e4nstrafiken idag haft intresse av att upphandla persontrafik p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g? Fakta \u00e4r s\u00e5 klart att vi inte vet och inte kommer att f\u00e5 veta eftersom det just \u00e4r ett kontrafaktiskt resonemang. Just d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 fritt fram att h\u00e4nge sig \u00e5t vild spekulation, s\u00e5som p\u00e5 mitt initiativ skedde i ett forum p\u00e5 Facebook f\u00f6r en tid sedan. Slutsatsen d\u00e5 blev att f\u00f6ljande banstr\u00e4ckor nog skulle varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r upphandling av persontrafik idag:<\/p>\n\n\n\n<p>G\u00f6teborg\u2013Skara<br>(Stockholm\u2013)K\u00e5rsta\u2013Rimbo\u2013Norrt\u00e4lje<br>Uppsala\u2013Rimbo<br>Norrk\u00f6ping\u2013\u00d6rebro<br>Norrk\u00f6ping\u2013Valdemarsvik<br>Ronneby\u2013V\u00e4xj\u00f6<br>Visby\u2013Burgsvik<br>B\u00f6da\u2013Borgholm\u2013M\u00f6rbyl\u00e5nga<br>Uddevalla\u2013Bengtsfors<br>Lidk\u00f6ping\u2013Skara\u2013Sk\u00f6vde<br>Karlstad\u2013Hagfors<br>Motala\u2013Link\u00f6ping<br>V\u00e4xj\u00f6\u2013V\u00e4stervik<br>Hjo\u2013Stenstorp<br>Vadstena\u2013F\u00e5gelsta<br>Karlskrona\u2013Kalmar<br>V\u00e4xj\u00f6\u2013Oskarshamn<\/p>\n\n\n\n<p>Notabelt \u00e4r att listan \u00e4r l\u00e5ng, men ingalunda tar upp samtliga under tidsperioden nedlagda bandelar. Det r\u00f6r sig allts\u00e5 inte om en nostalgisk tripp i det bl\u00e5, utan om ett \u00e4rligt samlat f\u00f6rs\u00f6k till realistisk bed\u00f6mning av en kontrafaktisk verklighet. Och givetvis kan tankeexperimentet ocks\u00e5 utvidgas till att g\u00e4lla normalsp\u00e5riga banor.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Beslutsfattande baserat p\u00e5 facit-tro<\/h2>\n\n\n\n<p>Nu \u00e4r s\u00e5 klart verkligheten inte kontrafaktisk, utan faktisk. Och tankeexperimentet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 med n\u00f6dv\u00e4ndighet bara just ett s\u00e5dant. Men genom tankeexperimentet bibringas vi ocks\u00e5 insikter som b\u00f6r leda till konkret handling idag. F\u00f6r lika uppenbart rationell och sj\u00e4lvklar som nedl\u00e4ggningen av ovanst\u00e5ende bandelar var n\u00e4r de genomf\u00f6rdes \u2013 lika uppenbart \u00e4r det att dessa beslut s\u00e5 h\u00e4r betraktade inte skulle varit sj\u00e4lvklara idag n\u00e4r upphandlad persontrafik skulle kunna ha varit av reellt intresse F\u00d6RUTSATT att banorna funnits kvar. En sak var att l\u00e4gga ned (person-)trafiken p\u00e5 banorna d\u00e4r och d\u00e5. En helt annan fr\u00e5ga var ju att riva upp banorna kort d\u00e4refter. Det senare beslutet m\u00e5ste i varje enskilt fall ha fattats i den fasta \u00f6vertygelsen om att man som beslutsfattare hade tillg\u00e5ng till ett slags f\u00f6r all framtid givet facit f\u00f6r samh\u00e4llsutvecklingen fram\u00e5t. Och i det facit stod att framtidens resande skulle bli individuellt och genomf\u00f6ras med bil. Och d\u00e5 skulle ALDRIG N\u00c5GONSIN n\u00e5got behov av ny j\u00e4rnv\u00e4gstrafik uppst\u00e5 \u2013 ergo skulle banorna rivas upp. Problemet sett i backspegeln \u00e4r ju bara att det upplevda facit p\u00e5 n\u00e5gra decenniers sikt inte visade sig st\u00e4mma med den faktiska verkligheten. Beslutsfattarnas f\u00f6rm\u00e5ga att leva sig in i framtidens utmaningar och behov d\u00e5 under 1950-, 60- och 70-talen var helt enkelt i retrospektiv milt sagt bristf\u00e4llig. Det \u00e4r givetvis enkelt att i efterhand med facit p\u00e5 hand raljera \u00f6ver denna bristande tr\u00e4ffs\u00e4kerhet. Problemet \u00e4r ju bara att konsekvenserna av den bristande tr\u00e4ffs\u00e4kerheten \u00e4r monumental: Ist\u00e4llet f\u00f6r en h\u00f6gklassig och verkligt attraktiv regional t\u00e5gtrafik erbjuds en l\u00e5ngsammare busstrafik som av f\u00e5 betraktas som ett attraktivt alternativ till bilen. F\u00f6r motivet f\u00f6r sp\u00e5rtrafik \u00e4r ju endast i undantagsfall att det blir fysiskt om\u00f6jligt att s\u00e4tta in fler bussar p\u00e5 en viss relation, utan att sp\u00e5rtrafiken i sig markant \u00f6kar intresset f\u00f6r att resa kollektivt. Hade man ist\u00e4llet lagt ned j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken MEN l\u00e5tit banorna ligga kvar hade de, som 1990-talsexemplet Link\u00f6ping\u2013Kalmar visar, varit m\u00f6jliga att \u00e5teruppliva. Motsatsen d\u00e4r r\u00e4lsen rivits bort \u00e4r i praktiken oerh\u00f6rt sv\u00e5r och tids\u00f6dande, s\u00e5som samtida exemplen (Malm\u00f6\u2013)Staffanstorp\u2013Dalby\u2013Tomelilla(\u2013Simrishamn) eller Malungsfors\u2013S\u00e4len \u00f6vertydligt visar (f\u00f6rvisso normalsp\u00e5riga exempel). Finns det d\u00e5 l\u00e4rdomar att dra av detta tankeexperiment? Ja, sj\u00e4lvklart: Infrastruktur \u00e4r en investering som samh\u00e4llsekonomiskt inte f\u00e5r betraktas i \u00f6gonblicksbelysning, utan m\u00e5ste betraktas i minst halvsekelsperspektiv. Investeringarna \u00e4r stora och f\u00f6r samh\u00e4llet och dess utveckling l\u00e5ngsiktigt strukturerande. Som s\u00e5dana vet vi bara ATT de har l\u00e5ngsiktig betydelse men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis HUR denna betydelse tar sig ut. Och \u00e4ven nedlagda banor som inte skulle ha varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r upphandlad trafik om de legat kvar idag, t.ex. Hesselby(Dalhem)\u2013Roma, har ju efter n\u00e5gra decenniers bortavaro visat sig kunna ha ett v\u00e4rde och en roll att spela i det moderna samh\u00e4llet p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt, som museibana. H\u00e4r blev trycket p\u00e5 v\u00e4rdeskapandet till slut s\u00e5 stort att banan trots allt \u00e5teruppbyggdes, men givetvis till m\u00e5ngdubbel kostnad j\u00e4mf\u00f6rt med om banan legat kvar.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Har verkligen Trafikverket tillg\u00e5ng till facit?<\/h2>\n\n\n\n<p>Vi borde med detta resonemang med sj\u00e4lvklarhet l\u00e5ta banor d\u00e4r trafiken lagts eller l\u00e4ggs ned i sin helhet ligga kvar intakta i v\u00e4ntan p\u00e5 att nya anv\u00e4ndningsomr\u00e5den \u2013 eller nya trafikeringsf\u00f6ruts\u00e4ttningar \u2013 uppst\u00e5r utan att vi h\u00e4r och nu med s\u00e4kerhet kan s\u00e4ga vilka dessa \u00e4r. Och det borde ju inte vara n\u00e5got m\u00e4rkligt syns\u00e4tt. Den bilv\u00e4g som av en eller annan anledning upplever en minskad trafik pl\u00f6js ju inte upp av Trafikverket n\u00e4r trafiken minskat tillr\u00e4ckligt mycket \u2013 d\u00e4remot underh\u00e5lls den sannolikt mindre. S\u00e5 varf\u00f6r, nej VARF\u00d6R, planerar Trafikverket \u2013 ja, ens \u00f6verv\u00e4ger Trafikverket \u2013 alltj\u00e4mt h\u00e4r och nu att riva upp existerande banor d\u00e4r trafiken upph\u00f6rt (t.ex. Sk\u00f6vde\u2013Karlsborg, Lysekilsbanan, Kristianstad\u2013Hanaskog, \u00d6rbyhus\u2013Hallstavik m.fl.). \u00c4r det m\u00e5nne s\u00e5 att man nu faktiskt skaffat sig ett definitivt facit f\u00f6r samh\u00e4llsutvecklingen fram\u00f6ver? I s\u00e5 fall \u00e4r min \u00f6vertygelse den att detta facit \u00f6ver tid visar sig bli kontrafaktiskt. Trafikverket \u00e4r faktiskt svaret skyldigt i en br\u00e4nnande aktuell fr\u00e5ga med b\u00e4ring p\u00e5 v\u00e5r l\u00e5ngsiktiga samh\u00e4llsutveckling. Ett beslut om att riva upp en j\u00e4rnv\u00e4g \u00e4r ett beslut med oerh\u00f6rt l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser f\u00f6r oerh\u00f6rt l\u00e5ng tid fram\u00f6ver som fattas p\u00e5 basen av att man tror sig veta att det aldrig n\u00e5gonsin kommer att finnas n\u00e5gra sk\u00e4l f\u00f6r m\u00e4nniskor eller gods att i n\u00e5gon v\u00e4sentlig m\u00e4ngd transporteras mellan de orter som j\u00e4rnv\u00e4gen sammanbinder. VET Trafikverket verkligen in i m\u00e4rgen det? Jag lutar ist\u00e4llet mig \u00e5t visdomen i det gamla tales\u00e4ttet: \u201dOm man har alla svaren har man inte st\u00e4llt alla fr\u00e5gorna\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Martin Ragnar<\/p>\n\n\n\n<p>Texten ocks\u00e5 publicerad i T\u00c5G 1\/2021<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Skulle det g\u00e5 att driva f\u00f6retagsekonomiskt l\u00f6nsam t\u00e5gtrafik mellan Visby och Burgsvik idag? Svaret \u00e4r h\u00f6gst sannolikt \u201dNej\u201d. D\u00e4rtill kommer s\u00e5 klart det uppenbara i att svaret p\u00e5 fr\u00e5gan inte spelar n\u00e5gon roll eftersom det inte finns n\u00e5gon j\u00e4rnv\u00e4g att k\u00f6ra eventuella t\u00e5g p\u00e5. S\u00e5 varf\u00f6r ens bem\u00f6da sig med att st\u00e4lla fr\u00e5gan? Kontrafaktisk historiebeskrivning [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-245","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-httpsockerslottet-sepage_id24"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/245","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=245"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/245\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":246,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/245\/revisions\/246"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=245"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=245"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=245"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}