{"id":233,"date":"2020-06-05T21:55:37","date_gmt":"2020-06-05T19:55:37","guid":{"rendered":"http:\/\/sockerslottet.se\/?p=233"},"modified":"2020-06-05T21:55:37","modified_gmt":"2020-06-05T19:55:37","slug":"reflektioner-over-den-smaskaliga-framtidsvision-vi-rationaliserat-bort","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sockerslottet.se\/?p=233","title":{"rendered":"Reflektioner \u00f6ver den sm\u00e5skaliga framtidsvision vi rationaliserat bort"},"content":{"rendered":"\n<p>Till tonerna av \u00f6desm\u00e4ttad pianomusik spelas den konverterade Super-8-filmen i f\u00e4rg som visar j\u00e4rnv\u00e4gen p\u00e5 Gotland den sista sommaren 1960 upp i min mobil. En signalr\u00f6d r\u00e4lsbuss rullar fram till stationen ofta med ett sl\u00e4p p\u00e5 kroken. Resandeutbytet i orter som Etelhem, Havdhem och Bj\u00e4rges \u00e4r imponerande. Det \u00e4r inte fr\u00e5gan om n\u00e5n enstaka utan om tjugotals m\u00e4nniskor som g\u00e5r av och p\u00e5 och ofta med n\u00e5n resv\u00e4ska eller annan reseeffekt i handen. Och alldeles p\u00e5 perrongen i L\u00e4rbro har landsv\u00e4gsbussen k\u00f6rt upp och v\u00e4ntar meter bort fr\u00e5n de som ska vidare mot F\u00e5r\u00f6sund. Och lika sj\u00e4lvklart finns vid alla dessa stationer en Pressbyr\u00e5kiosk som bjuder ut nyheter och s\u00e4kert tobak och n\u00e5gon bit l\u00f6sgodis f\u00f6r den s\u00f6tsugne. En v\u00e4lfylld bagagevagn st\u00e5r sj\u00e4lvklart p\u00e5 perrongen i Romakloster och fylls p\u00e5 och packas av. Och \u00e4ven om de inte syns i bild h\u00e4r s\u00e5 vet vi ocks\u00e5 att det fanns poststationer \u00f6verallt i alla dessa orter och s\u00e5 klart livsmedelsbutiker. I m\u00e5nga av orterna fanns kommunkontor och s\u00e5 klart skolor och annan service. Vad jag vill ha sagt med detta? Tja, jag vet inte riktigt. Men jag reflekterar \u00f6ver tidens g\u00e5ng och t\u00e4nker att det som en g\u00e5ng f\u00f6r inte alls s\u00e5 l\u00e4nge sedan var sj\u00e4lvklart fanns i termer av infrastruktur, statlig service och kommunal service \u00e4ven i en ort av Etelhems storlek idag inte med n\u00e5gon sj\u00e4lvklarhet ens finns i en ort av Karlskogas storlek. Ja, faktum \u00e4r att det bara finns en enda Pressbyr\u00e5kiosk kvar p\u00e5 hela Gotland sedan tiotalet \u00e5r tillbaka, n\u00e4mligen den i Roma. Men Etelhem eller Bj\u00e4rges av idag \u00e4r inte bara ber\u00f6vade p\u00e5 sin statliga service i form av j\u00e4rnv\u00e4gsstation och postkontor utan ocks\u00e5 p\u00e5 sin Pressbyr\u00e5, sin mataff\u00e4r och sin skola. Det som en g\u00e5ng var ett v\u00e4lfungerande mikrokosmos d\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen ledde vidare ut i vida v\u00e4rlden det har slutat att snurra. D\u00e4r en resa man med sj\u00e4lvklarhet f\u00f6retog sig med t\u00e5g till v\u00e4nner ett par mil bort i l\u00e5t s\u00e4ga Martebo eller V\u00e4skinde har (\u00e4ven om distansen inte minskat och restiden snarast \u00f6kat \u00e4ven om man tar den egna bilen) blivit en futtighet ist\u00e4llet f\u00f6r ett \u00e4ventyr p\u00e5 v\u00e4g n\u00e5gonstans. Det \u00e4r som att t\u00e5gresan till Martebo ersatts av flygresan till Thailand. Men har \u00e4ventyret egentligen blivit st\u00f6rre eller gjort oss sj\u00e4lva lyckligare p\u00e5 f\u00e4rden? Jag har l\u00e4nge tvivlat p\u00e5 det och \u00e4n mer s\u00e5 i klimatkrisens och coronakrisens tidevarv d\u00e4r det \u00e4r en \u00e5terruralisering som st\u00e5r f\u00f6r d\u00f6rren som ett bj\u00e4rt brott mot de senaste decenniernas oh\u00f6ljda optimism inf\u00f6r alltings totala globalisering.<\/p>\n\n\n\n<p>Och s\u00e5 reflekterar jag \u00f6ver statens roll i allt detta. De privata j\u00e4rnv\u00e4gsbolag som fanns p\u00e5 Gotland och som l\u00e4t bygga och trafikera de sju j\u00e4rnv\u00e4gar som \u00f6ppnades f\u00f6r allm\u00e4n trafik p\u00e5 \u00f6n \u2013 hur privata var de egentligen? Tittar man n\u00e4rmare p\u00e5 den saken s\u00e5 var flertalet av dem i allt v\u00e4sentligt vad som idag skulle beskrivits som kommunala bolag sam\u00e4gda av ett flertal ber\u00f6rda kommuner och med verkligt privata aktie\u00e4gare som n\u00e5got v\u00e4ldigt exotiskt och begr\u00e4nsat inslag med Roma Sockerfabriks AB som det egentligen enda uppenbara undantaget. Det r\u00f6rde sig allts\u00e5 inte om d\u00e5tida b\u00f6rshajar som pl\u00f6jde ned kapital i d\u00e5tidens framtida superinfrastruktur i tron om att de stora pengarna h\u00e4grade om h\u00f6rnet. Det r\u00f6rde sig om progressivt och utvecklingsoptimistiska kommuner som satsade om inte allt s\u00e5 i alla fall v\u00e4ldigt mycket av det lilla man hade p\u00e5 att f\u00f6rbinda den egna bygden med omv\u00e4rlden i tron att en regionalisering \u2013 inte globalisering \u2013 skulle vara gagnefull f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l medborgarna personligen som f\u00f6r deras ekonomiska aktiviteter. Och man gjorde s\u00e5 i tron att dessa stora anstr\u00e4ngningar skulle v\u00e5rdas och f\u00f6rvaltas av kommande sl\u00e4kten. N\u00e4r staten tog \u00f6ver i slutet av 1940-talet var det med insikten om att somliga j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6retag hade en del ekonomiska utmaningar och att staten d\u00e4r med sin k\u00e4nsla f\u00f6r struktur och standardisering och framf\u00f6rallt genom en klok samordning skulle kunna g\u00f6ra samverkan mellan olika j\u00e4rnv\u00e4gar enklare och g\u00f6ra det rationellare och billigare att driva j\u00e4rnv\u00e4garna och enklare f\u00f6r resande och godstransport\u00f6rer ocks\u00e5. Det var inget ondsint projekt fr\u00e5n staten \u2013 det var en del i den nationaliseringsprocess som inte fr\u00e4mst hade n\u00e5gra nationalistiska f\u00f6rtecken, utan snarare var n\u00e4sta logiska steg efter den inledande regionaliseringen.<\/p>\n\n\n\n<p>Huruvida de \u00f6vertagna j\u00e4rnv\u00e4garna var ekonomiskt l\u00f6nsamma eller ej var inte n\u00e5gon huvudfr\u00e5ga trots att SJ var ett aff\u00e4rsdrivande verk sedan l\u00e5ngt tillbaka. Men inom bara ett par \u00e5r blev nu ist\u00e4llet detta med aff\u00e4ren huvudsak och d\u00e4rmed blev uppgiften inte l\u00e4ngre heller att f\u00f6rvalta f\u00f6rf\u00e4dernas anstr\u00e4ngningar utan att rationalisera genom att l\u00e4gga ned. Och det var p\u00e5 den v\u00e4gen som orter som Havdhem och Etelhem och Martebo f\u00f6rlorade hedern n\u00e4r sp\u00e5ren inte bara slutade trafikeras utan ocks\u00e5 snarast rycktes upp f\u00f6r att effektivt f\u00f6rhindra varje tanke p\u00e5 en framtida \u00e5terupptagen trafik. F\u00f6r utvecklingen kunde ju bara g\u00e5 \u00e5t ett enda h\u00e5ll \u2013 mot det allt st\u00f6rre och st\u00f6rre mot det nationella och p\u00e5 sikt globala som f\u00f6rpassat 2020-talets Karlskoga till 1950-talets Etelhem och som forts\u00e4tter att sk\u00f6rda allt st\u00f6rre offer.<\/p>\n\n\n\n<p>Och n\u00e4r jag ser dessa m\u00f6ssprydda stinsar som vinkar av t\u00e5g, dessa bomf\u00e4llerskor och vagnsst\u00e4dare och postbitr\u00e4den och stationskarlar s\u00e5 undrar jag om staten n\u00e5gonsin f\u00f6rstod eller f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00e5 vilken viktig roll deras existens och n\u00e4rvaro spelade i de lokalsamh\u00e4llen d\u00e4r de verkade. Staten, den centraliserade staten, var nog helt enkelt f\u00f6r l\u00e5ngt ifr\u00e5n lokalsamh\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5. Och jag reflekterar \u00f6ver att angel\u00e4genheter som ber\u00f6r den lokala och regionala niv\u00e5n nog alltid har m\u00e5st avg\u00f6ras just d\u00e4r snarare \u00e4n centralt n\u00e5nstans l\u00e5ngt borta. Kanske var j\u00e4rnv\u00e4gen inte alltid l\u00f6nsam, men s\u00e4g den lokaltrafik som idag \u00e4r f\u00f6retagsekonomiskt l\u00f6nsam. S\u00e5 kanske hade det f\u00f6r de lokala och regionala akt\u00f6rerna trots allt varit samh\u00e4llsekonomiskt l\u00f6nsamt att ocks\u00e5 driva en f\u00f6retagsekonomiskt kraftigt ol\u00f6nsam j\u00e4rnv\u00e4g vidare \u2013 just f\u00f6r att bevara samh\u00e4llets puls och blod\u00e5der. Och f\u00f6r att visa p\u00e5 den offentliga servicens n\u00e4rvaro ocks\u00e5 i de mindre samh\u00e4llena. Och kanske \u00e4r det \u00e5t det h\u00e5llet vi nu i krisens tider \u00e5ter b\u00f6rjar vandra? \u00c4r det Etelhem, Bj\u00e4rges och Martebo som i framtiden \u00e5ter blir destinationerna n\u00e4r vi \u00e4ntrar t\u00e5get p\u00e5 v\u00e4g ut i den vida \u00e5terruraliserade v\u00e4rld vi nu \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot? Den v\u00e4rld d\u00e4r maten vi \u00e4ter sj\u00e4lvklart kommer fr\u00e5n trakten vi bor i. Den v\u00e4rld d\u00e4r sakerna vi anser oss beh\u00f6va till stor del finns i en regional kontext, kanske till l\u00e5ns och att bytas. Den v\u00e4rld d\u00e4r marken nyodlas igen och gamla loppisbodar g\u00f6rs om till stall f\u00f6r n\u00e5gra mj\u00f6lkkor igen och de gamla gr\u00e5llarna v\u00e4cks upp ur halvsekell\u00e5nga dvalor. Den v\u00e4rld d\u00e4r golfbanorna l\u00e4mnar plats f\u00f6r produktiva verksamheter. Ja, den v\u00e4rld d\u00e4r lokalsamh\u00e4llet \u00e5nyo v\u00e4xer sig starkt och v\u00e5gar investera proaktivt i en framtid som inte \u00e4r exkluderande utan fortsatt nyfiket p\u00e5 sin omv\u00e4rld, men inte l\u00e4ngre till priset av att avveckla sig sj\u00e4lvt s\u00e5som skedde en g\u00e5ng efter kriget n\u00e4r en film med \u00f6desm\u00e4ttad pianomusik fick ackompanjera en suddig Super-8-film i f\u00e4rg som visade glada m\u00e4nniskor som steg av och p\u00e5 ett t\u00e5g som snart skulle vara ett minne blott.<\/p>\n\n\n\n<p>Martin Ragnar<\/p>\n\n\n\n<p><em>Publicerad under rubriken &#8221;Super-8-reflektioner&#8221;, Tidningen T\u00c5G 3\/2020, 36-37<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Till tonerna av \u00f6desm\u00e4ttad pianomusik spelas den konverterade Super-8-filmen i f\u00e4rg som visar j\u00e4rnv\u00e4gen p\u00e5 Gotland den sista sommaren 1960 upp i min mobil. En signalr\u00f6d r\u00e4lsbuss rullar fram till stationen ofta med ett sl\u00e4p p\u00e5 kroken. Resandeutbytet i orter som Etelhem, Havdhem och Bj\u00e4rges \u00e4r imponerande. Det \u00e4r inte fr\u00e5gan om n\u00e5n enstaka utan [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-233","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-httpsockerslottet-sepage_id24"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/233","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=233"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/233\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":234,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/233\/revisions\/234"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=233"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=233"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=233"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}