{"id":113,"date":"2015-06-23T22:07:49","date_gmt":"2015-06-23T20:07:49","guid":{"rendered":"http:\/\/sockerslottet.se\/?p=113"},"modified":"2015-06-23T22:10:56","modified_gmt":"2015-06-23T20:10:56","slug":"mjolkbondernas-framtid-ligger-i-regionalism","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sockerslottet.se\/?p=113","title":{"rendered":"Mj\u00f6lkb\u00f6ndernas framtid ligger i regionalism"},"content":{"rendered":"

(En kortad version av denna\u00a0artikel publicerades i ATL – Jordbrukets tidning 150618)<\/p>\n

Svensk mj\u00f6lkproduktion \u00e4r i kris. Ingen beh\u00f6ver h\u00f6ra argumenten f\u00f6r att det \u00e4r s\u00e5 igen. Men visst kan man \u00e4nd\u00e5 bara reflektera \u00f6ver att det efter andra v\u00e4rldskriget fanns betydligt fler mj\u00f6lkg\u00e5rdar enbart p\u00e5 Gotland \u00e4n vad det idag finns i hela Sverige. Mer intressant \u00e4r varf\u00f6r krisen uppkommit och hur vi ska kunna ta oss ur detta? P\u00e5 DN Debatt den 26 mar i \u00e5r h\u00e4vdade Timbro-medarbetarna Torbj\u00f6rn Iwarson och Lydiah W\u00e5lsten att en avreglering, inf\u00f6randet av GMO-foder och inst\u00e4ngning av boskapen \u00e5ret om var den enda v\u00e4gen fram\u00e5t f\u00f6r den svenska mj\u00f6lkproduktionen och mejerin\u00e4ringen. Jag tror att det \u00e4r i precis motsatt riktning svensk mj\u00f6lkn\u00e4ring beh\u00f6ver r\u00f6ra sig f\u00f6r att finnas kvar, utvecklas och g\u00e5 en ny blomstring till m\u00f6tes. <\/strong><\/p>\n

Rationalistisk centralism<\/em><\/h2>\n

Mejerin\u00e4ringen i landet b\u00f6rjade utvecklas p\u00e5 allvar fr\u00e5n 1870-talet och upplevde en v\u00e4ldigt kraftig expansion \u00e5ren kring 1910. N\u00e4r tuffare hygienkrav b\u00f6rjade st\u00e4llas p\u00e5 mejerierna i och med mejeristadgans inf\u00f6rande 1937 uppkom behovet av kostnadsbesparingar vilket ledde fram till fusioner. Det var en h\u00e4lsosam utveckling, som emellertid med en mindre paus f\u00f6r kriget rullade vidare med en v\u00e4ldig och tilltagande kraft. Den enda v\u00e4gen fram\u00e5t syntes en bit in p\u00e5 1950-talet g\u00e5 via fusioner, fusioner och \u00e4nnu fler fusioner. I b\u00f6rjan av 1960-talet drogs en plan upp f\u00f6r bildandet av fem storregionala mejerif\u00f6retag i landet \u2013 en plan som snart var \u00f6verspelad n\u00e4r d\u00e5varande Mj\u00f6lkCentralen (dagens ArlaFoods) lade under sig viktiga akt\u00f6rer utanf\u00f6r den f\u00f6r MC t\u00e4nkta regiongr\u00e4nsen. Visionen om fem f\u00f6retag ersattes snart med visionen om ett enda bolag. \u00c4ven om denna vision mot slutet av 1970-talet faktiskt slopades s\u00e5 rullade sn\u00f6bollen \u00e4nd\u00e5 vidare i samma riktning. Budskapet till Sveriges mj\u00f6lkb\u00f6nder var tydligt: Det enda som kunde \u00f6ka mj\u00f6lkpriset var en fortsatt strukturrationalisering som nu inte l\u00e4ngre innebar att man fick skicka mj\u00f6lken till grannbyn utan att s\u00e5 sm\u00e5ningom \u2013 vi talar nu 1990-tal \u2013 hela lands\u00e4ndar blev av med sina sista mejerier. Budskapet var ocks\u00e5 tydligt \u2013 \u00e4ven om det handlar om bondekooperativt \u00e4gda mejerif\u00f6retag \u2013 att b\u00f6nderna inte f\u00f6rst\u00e5r mejerin\u00e4ringen utan ska vara glada och tacksamma f\u00f6r att kloka(re) m\u00e4nniskor driver dessa f\u00f6retag och g\u00f6r det med b\u00f6ndernas b\u00e4sta f\u00f6r \u00f6gonen. P\u00e5 den v\u00e4gen har Arla blivit ArlaFoods och fortsatt ut i Europa och v\u00e4rlden och blivit en specialist p\u00e5 export av en bulkr\u00e5vara (mj\u00f6lkpulver) fr\u00e5n ett h\u00f6gkostnadsland (Sverige) till l\u00e5ginkomstl\u00e4nder (t.ex. Kina). \u00c4rligen l\u00e5ter inte detta som n\u00e5gon j\u00e4ttesmart aff\u00e4rsid\u00e9 ens i ett mellanl\u00e5ngt tidsperspektiv och jag har v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att se p\u00e5 vilket s\u00e4tt denna expansion gagnar svenska mj\u00f6lkb\u00f6nder \u2013 just dem som \u00e4gde Arla och \u00e4r del\u00e4gare i ArlaFoods. ArlaFoods livsluft ligger i expansionen eller som en forskare i f\u00f6retagsekonomi vid Mitth\u00f6gskolan uttryckte saken h\u00e4rom \u00e5ret: \u201dAlla f\u00f6retag vill vara b\u00e4st, men det \u00e4r sv\u00e5rt att vara b\u00e4st. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker man ist\u00e4llet bli st\u00f6rst i tron att om man \u00e4r det s\u00e5 \u00e4r man ocks\u00e5 b\u00e4st.\u201d Men v\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndras d\u00e4r ute och st\u00f6rst \u00e4r inte b\u00e4st och kommer att f\u00e5 det \u00e4n sv\u00e5rare fram\u00f6ver.<\/p>\n

Decentraliserad sm\u00e5skalighet<\/em><\/h2>\n

Vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i en era av decentraliserad sm\u00e5skalighet, \u00e4ven om de flesta av oss kanske \u00e4nnu inte hunnit b\u00f6rja reflektera \u00f6ver det. Ibland \u00e4r det bara decentralism och ibland bara sm\u00e5skalighet, men ofta f\u00f6ljer de tv\u00e5 varandra hand i hand. L\u00e5t mig f\u00f6rklara med n\u00e5gra exempel:<\/p>\n

    \n
  • Vi ser ett v\u00e4rde i att handla lokalproducerat och det finns en betalningsvilja f\u00f6r att betala mer f\u00f6r s\u00e5dan mat \u00e4n f\u00f6r det helt anonymt och storskaligt producerade.<\/li>\n
  • Vi har inte l\u00e4ngre ett allvetande SJ som omfattar bana, signaler, lok, vagnar och stationer \u2013 vi har en operat\u00f6r som heter SJ \u2013 en bland m\u00e5nga.<\/li>\n
  • Vi har inte l\u00e4ngre ett j\u00e4ttestort elbolag \u2013 Vattenfall \u2013 som tj\u00e4nar kopi\u00f6sa m\u00e4ngder pengar p\u00e5 sloganen \u201dTv\u00e5 h\u00e5l i v\u00e4ggen\u201d, som ber oss att g\u00f6ra annat \u00e4n att fundera \u00f6ver energin och \u00e4r villigt att betala f\u00f6r detta syns\u00e4tt. Vi har m\u00e5nga sm\u00e5 kraftbolag och s\u00e5 n\u00e5gra st\u00f6rre mitt ibland dem Vattenfall, EON, Fortum \u2013 men ocks\u00e5 Kraftringen, \u00d6resundskraft, J\u00e4mtkraft \u2013 och ocks\u00e5 Bengt Persson, Kalle Svensson och Martin Ragnar. Alla producerar de el, men i olika skala. Och de stora bygger om f\u00f6r att hj\u00e4lpa de sm\u00e5 \u2013 EON har redan gjort det, franska energi- och gasj\u00e4tten GDFSuez \u00e4ndrar till och med namn och blir ENGIE med ny profil och ny sj\u00e4lvbild.<\/li>\n<\/ul>\n

    Pl\u00f6tsligen ligger det en utmaning i att vara stor och centraliserad och en m\u00f6jlighet i att vara liten, regional och f\u00f6rankrad i lokalsamh\u00e4llet. F\u00f6rst\u00e5 mig r\u00e4tt h\u00e4rvidlag \u2013 att vara regional inneb\u00e4r inte prim\u00e4rt att tillverkningen \u00e4r hantverksm\u00e4ssig. D\u00e4remot inneb\u00e4r att vara regional att jag som kund f\u00f6rst\u00e5r varifr\u00e5n r\u00e5varan kommer, vem som f\u00e5r pengarna jag betalar f\u00f6r produkterna och att jag kan se att det skapas merv\u00e4rden i min region till f\u00f6ljd av att jag handlar regionalt \u2013 det ger regionala arbetstillf\u00e4llen, regionala \u00f6ppna marker och en vi-k\u00e4nsla och regional stolthet. S\u00e5dant \u00e4r v\u00e4rt att betala f\u00f6r. Men rationaliserar man detta vidare till ArlaFoods-niv\u00e5 har man blivit en bulkproducent utan m\u00e4nskligt ansikte och den typen av spelare kommer att f\u00e5 det sv\u00e5rt fram\u00f6ver \u2013 i alla fall om den har sin hemvist i ett h\u00f6gkostnadsland, som Sverige.<\/p>\n

    En regional vision<\/em><\/h2>\n

    Min vision f\u00f6r framtidens mj\u00f6lkproduktion i Sverige \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en \u00e5terf\u00f6delse av den regionala niv\u00e5n. Det inneb\u00e4r att mj\u00f6lkb\u00f6nderna t.ex. i V\u00e4stmanland slutar f\u00f6rnedra sig och ge bort sin mj\u00f6lk till ArlaFoods och ist\u00e4llet bygger ett eget mejeri d\u00e4r de b\u00f6rjar tillverka s\u00e5v\u00e4l K-mj\u00f6lk som sm\u00f6r och ost f\u00f6r den regionala marknaden. Sj\u00e4lvfallet g\u00f6r man det p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att handlarna i regionen blir medskapande och del\u00e4gare i mejerif\u00f6retaget fr\u00e5n start s\u00e5 att man skapar en win-win-situation f\u00f6r regionens alla akt\u00f6rer. Med en regionalisering finns ocks\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att \u00e5teruppr\u00e4tta en verklig dialog mellan producenter och konsumenter, vilket kommer att vara helt avg\u00f6rande f\u00f6r utvecklingen av nya produkter f\u00f6r framtiden. H\u00e4r finns ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att kommunicera merv\u00e4rden direkt till kunden \u2013 merv\u00e4rden som handlar om GMO-frihet, kor som g\u00e5r ute, mj\u00f6lk fr\u00e5n en viss koras \u2013 SRB, Fj\u00e4llko, R\u00f6dkulla etc., kor som bidrar till det \u00f6ppna landskapet \u2013 inte i Tyskland eller Frankrike \u2013 utan just d\u00e4r du som kund sj\u00e4lv bor och befinner dig \u2013 helt enkelt merv\u00e4rden som ang\u00e5r kunden! N\u00e4r denna regionala nymejerir\u00f6relse sprider sig \u00f6ver landet kommer ArlaFoods att f\u00e5 det svettigt. \u00c5 andra sidan visar mj\u00f6lkprisj\u00e4mf\u00f6relser mellan ArlaFoods, Falk\u00f6pings mejeri och Norrmejerier att ArlaFoods redan idag m\u00e5ste ha n\u00e5got allvarligt fel i sin aff\u00e4rsid\u00e9 n\u00e4r man trots en supercentraliserad produktion \u00e4nd\u00e5 inte f\u00f6rm\u00e5r att komma i n\u00e4rheten av Falk\u00f6pings och Norrmejeriers ers\u00e4ttning f\u00f6r mj\u00f6lken till sina \u00e4gare. Allts\u00e5 \u2013 Mj\u00f6lkb\u00f6nder \u2013 f\u00f6renen eder!<\/p>\n

    Docent Martin Ragnar, forskare och f\u00f6rfattare till bl.a. boken \u201dGotl\u00e4ndska mejerier\u201d (Gotlandica f\u00f6rlag 2013) och Svensk ostkultur i recept och formspr\u00e5k (Carlsson Bokf\u00f6rlag 2013)<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    (En kortad version av denna\u00a0artikel publicerades i ATL – Jordbrukets tidning 150618) Svensk mj\u00f6lkproduktion \u00e4r i kris. Ingen beh\u00f6ver h\u00f6ra argumenten f\u00f6r att det \u00e4r s\u00e5 igen. Men visst kan man \u00e4nd\u00e5 bara reflektera \u00f6ver att det efter andra v\u00e4rldskriget fanns betydligt fler mj\u00f6lkg\u00e5rdar enbart p\u00e5 Gotland \u00e4n vad det idag finns i hela Sverige. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-113","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-httpsockerslottet-sepage_id21"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/113","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=113"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/113\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":116,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/113\/revisions\/116"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=113"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=113"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sockerslottet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=113"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}