Energi

Vi behöver energi och får energi dagligen sedan jorden bildades genom solens strålar som når oss drygt åtta minuter efter de lämnat solens yta. All energi kommer faktiskt därifrån, för det är tack vare solen som det växer träd och plantor och djur – idag såväl som igår då vissa av dem multnade ned till kol, olja och gas, tack vare solen det blåser, regnar och bildas vågor på haven och tack vare solen och andra stjärnor det bildats tunga atomkärnor som kan klyvas i kärnkraftsreaktorer. Solen förser alltså jorden med egentlig primärenergi. Ofta tänker vi dock på kol, olja, gas, uran och biomassa (ved etc.) som primärenergikällor. I motsats till dessa finns det energibärare – alltså omvandlingar av primärenergin till andra former som lämpar sig bättre för oss att konsumera i det dagliga livet. Exempel på sådana energibärare är el, pellets, bensin, talldiesel, naturgas, biogas m.m.

Jag har fyra utgångspunkter när det gäller energi och klimat, nämligen:

  1. Spara energi! Oavsett hur energin framställs innebär framställningen en belastning på naturen och samhället. Överordnat är därför att minska energianvändningen i samhället. Det kan ske genom byte till energieffektivare apparater, men framförallt genom att tekniksprång. Exempel på tekniksprång är att flytta över godstransporter från landsväg till järnväg, att skapa incitament för människor att åka kollektivt istället för med bil – t.ex. genom att bygga attraktiv spårburen trafik eller genom att göra saker som samtidigt är miljösmarta – t.ex. att använda stallgödsel istället för konstgödsel (som är mycket energikrävande att framställa).
  2. Klimatfrågan är akut och måste lösas. Ett viktigt steg på vägen går genom anammandet av klimateffekten som en ny storhet. Koldioxid bildas vid förbränning av såväl halm som trä, torv, olja och kol. Skillnaden består i hur länge det dröjer innan respektive bränsle återbildats igen. För halm är det 1 år, för trä i södra Sverige 50 år, för torv 500 år och för olja och kol 100 000 år. Klimateffekten av utläppet av 1 kg koldioxid blir på samma sätt 1 kgår, 50 kgår, 500 kgår och 100 000 kgår. Genom att använda klimateffekten kan vi sätta teknikneutrala tak för hur stor klimateffekt vi kan tolerera.
  3. Kärnkraft är en fossil energikälla där uranet grävs upp ur jorden. Förvisso är bidraget till växthuseffekten från kärnkraft begränsat, men alla samtliga tre dimensioner av en hållbar utveckling (ekologisk, social och ekonomisk) finner man starka skäl till att så snart som möjligt avveckla kärnkraften världen över.
  4. Den energi vi behöver i det framtida energisystemet kan bara framställas genom sol, vind, vatten och biomassa. Behöver vi ändå mer måste vi energieffektivisera och prioritera.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *