Landsvägståg på elväg – Framtiden enligt Trafikverket

Den 1 december 2023 trädde nya förordningar i kraft som möjliggör extra långa lastbilsekipage på delar av vägnätet. Det handlar om 34,5 m långa fordon som nu tillåts på totalt 590 mil av statliga vägar. Trafikverket är saligt över nyordningen och berättar stolt på sin hemsida att man jobbat med denna förändring under en längre tid och att det ny blir effektivare transporter och mindre utsläpp.

Långa lastbilar för klimatet!

”Om godsmängden är densamma kommer en lång, eller tung, lastbil att ha möjlighet att transportera mer god per lastbil (transportenhet). Detta resulterar i att det krävs färre lastbilar för att transportera samma mängd gods. Enligt våra beräkningar innebär detta att vi exempelvis kan minska utsläppen från den tunga lastbilstrafiken mellan 4 och 6 procent. Långa lastbilar medför även att transportkostnaden minskar, vilket kan stärka näringslivets konkurrenskraft.” Halleluja! Det finns bara vinnare här uppenbarligen – eller?

Terminaltrafik

Man kan och bör fundera över trafiksäkerhetsaspekter med extra långa lastbilsekipage. Det exakta utfallet ifråga om ökade olyckor är kanske svårt att sia om, men olycksriskerna minskar i alla fall rimligen inte av den nya förordningens införande. De nya ekipagen har alltså vidare inte rätt att köra överallt på vägnätet vilket innebär att detta nya trafikkoncept helt är inriktat på transport från en terminal till en annan – alltså just det typen av trafik som järnvägen är som allra bäst på att svara upp emot. I båda fallen kommer omlastning i normalfallet att krävas.

Elektrifierade Europavägar

Vilket vägnät är det då som är öppet för de nya extralånga ekipagen? Jo, det handlar i huvudsak om E4, E6, E20 samt E18 till Karlstad – alltså sträckor som löper mer eller mindre parallellt med välfungerande elektrifierade järnvägar. Ett annat av Trafikverkets prestigeprojekt presenterades i början av hösten. Det handlar då om permanenta elvägar. Den första av dessa planeras nu att byggas på E20 mellan Hallsberg och Örebro. ”Satsningen på elväg är ett led i målet att minska koldioxidutsläppen från trafiken”, förklarar Trafikverket på sin hemsida. Man kan alltså inom några år se framför sig extralånga lastbilsekipage som drivs på el på till att början med E20. Men hur är det då med den där lilla detaljen om energieffektivitet – den detaljen som är så liten att den helt måste ha missats av Trafikverket i allt det viktiga analysarbete som lett fram till de båda satsningarna på extralånga lastbilsekipage samt på permanenta elvägar.

Energieffektivitet på riktigt

Jo, myndigheten Trafikanalys kom 2021 med en PM om Effektiva och Hållbara godstransporter. I den presenteras också jämförelser mellan energieffektiviteten hos olika transportslag. Uttryckt i kWh/tonkm krävde då godstransport med järnväg strax under 0,042 jämfört med 0,31 för vägtransport eller om man så vill – landsvägstransporten krävde 740 % av den energi som järnvägstransporten behövde. Vägtrafikens effektivitet kan nu alltså enligt Trafikverket sänkas med 4–6 % tack vare de extralånga lastbilsekipagen. Om vi räknar med det bästa utfallet, 6 % besparing, så skulle det innebära att siffran för vägtransport minskar från 0,31 kWh/tonkm till 0,29 kWh/tonkm. Jämfört med järnvägstransporten förbrukar då landsvägstransporten bara 690 % av den energi järnvägstransporten kräver. Förvisso en förbättring.

Hög tid tänka sektorsövergripande

Kanske är det ändå så att Trafikverket skulle ta sig en funderare till på hur man bäst kan bidra till ett bättre klimat genom att energieffektivisera transportsystemet i sin helhet – istället för att energieffektivisera vägtrafiken för sig med skygglappar för ögonen vad gäller andra möjligheter än väg, väg, väg. Var det inte just precis den här sektorsvisa trångsyntheten som man skulle göra sig av med en gång för alla när Trafikverket bildades genom en sammanslagning av bl.a. Vägverket och Banverket? Järnväg är svaret på ganska många av de utmaningar som transportområdet står inför de närmaste decennierna. Det handlar då om såväl trafiksäkerhet som transportkapacitet, klimatpåverkan – och icke minst energieffektivitet. Det innebär inte att järnväg är svaret precis överallt och alltid, men faktiskt är det svaret oftast. Det är hög tid att Trafikverket faktiskt inser det.

Martin Ragnar

Publicerad i tidskriften TÅG 1/2024

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *