Vad ska du köra bilen på i framtiden? Funderar du över etanol, biogas, rapsolja eller kanske el? Som VD för branschforskningsorganisationen Svenskt Gastekniskt Center AB är det naturligt för mig att se många fördelar och stor potential för biogasen. Sanningen är dock den att det enda vi med säkerhet vet om den tid då våra transporter görs oberoende av fossila drivmedel – det är att den tiden kommer att vara mer komplex än idag. Och den tiden ligger inte så särskilt långt bort. Politikerna har satt målet att transportsektorn ska vara just fossiloberoende år 2030, d.v.s. 15 år från nu. Och för att lyckas med det krävs en stor kraftsamling av alla goda krafter. Svaret på vilket som är framtidens fordonsbränsle är därför vare sig etanol, biogas, rapsolja eller el – utan alla fyra och ytterligare några därtill. Så hur ska jag då tänka som bilköpare när jag vill jämföra en etanolbil med en biogasbil? Vilken är bäst? Här spelar så klart tycke och smak en stor roll, men en annan viktig roll spelas av driftekonomin. På den tid då alla bilar drevs av bensin var det enkelt att jämföra energieffektiviteten mellan två bilar genom att jämföra volymen bensin de förbrukade på en viss körsträcka. Det är ett indirekt mätetal eftersom man istället för energiinnehållet i bensinen då mäter volymen, som i sin tur givetvis kan räknas om till en energienhet. Lite som om vi angav alla priser på livsmedel i snabbköpet i enheten kilojoule och så fick du om du själv var intresserad av saken räkna om priset till den för dig mer relevanta enheten svenska kronor. Samma märkliga och fördummande konsumentkommunikation har glödlampstillverkarna länge ägnat sig åt då de marknadsfört sina produkter utifrån att de har en viss effekt, men utan att närmare upplysa om vilket ljusflöde lampan hade – d.v.s. själva poängen med varför vi köper glödlampor. Men nu har det svängt på lampfronten. Istället för effekt kommuniceras nu just ljusflöde i relation till effekt och ger därför numera mig som konsument en bra bild av lampans effektivitet samtidigt som priset i kronor kompletterar bilden med en kostnadsmässig effektivitet. Men på drivmedel är vi kvar på stenåldern. Där handlas ännu såväl diesel som bensin och etanol i svenska kronor per liter drivmedel och biogasen i svenska kronor per kilogram. Och den största önskan tycks vara att kunna uppvisa ett så lågt mätetal som möjligt för konsumenten oavsett detta informerar om verklig effektivitet eller är till för att vilseleda konsumenten om en påstådd effektivitet. Denna situation gynnar faktiskt ingen och framförallt är den inte värdig ett modernt, vetenskapligt samhälle som har valfrihet som ett av sina bärande kärnvärden. Det är nu hög tid att börja sälja drivmedel utifrån deras energiinnehåll. Först då blir det också möjligt att på allvar jämföra priser mellan olika drivmedel och på allvar meningsfullt att börja använda ekonomiska styrmedel för att förmå oss att välja rätt drivmedel för framtiden, rätt utifrån de politiska överväganden som ska styra oss hela vägen fram till fossiloberoende år 2030. Jag vill alltså se en prismärkning där jag kan välja mellan att tanka 1 kJ bensin, 1 kJ diesel, 1 kJ etanol och 1 kJ biogas. När får jag det? Jo, sen vet jag också att olika motorkonstruktioner är olika effektiva där dieselmotorn traditionellt har haft en högre verkningsgrad än ottomotorn. Men insikten härom dyker ju inte heller upp på allvar hos gemene man förrän man kan jämföra att jag faktiskt kan resa X % längre med den ena bilen jämfört med den andra för samma energimängd i bränslet. Styrmedel i all ära, men de styr inte rätt förrän enheten är jämförbar!

Martin Ragnar, docent och VD Svenskt Gastekniskt Center AB