Bilförsäljare har rykte om sig att kunna berätta historier som får intet ont anande kunder att köpa grisen i säcken – en dålig bil som klätts i vackra ord. De bilhandlare jag själv mött i livet har inte levt upp till detta elaka rykte utan varit högst resonabla och kunniga försäljare som både kunnat och velat redovisa styrkor såväl som svagheter med de bilar de förevisat. Livsmedelsbranschens företrädare har inget motsvarande rykte – och detta trots upprepade skandaler kring fusk med livsmedlens innehåll, såsom hästlasagne och till oxfilé rödfärgad fläskfilé etc. Sådana händelser är givetvis undantag och exempel på rena bedrägerier av personer som gått långt utanför spelplanen. Men, vad värre är – inom livsmedelsbranschen finns en slentrianmentalitet kring användandet av ord som har en egentlig betydelse men som i praktiken tappat allt innehåll. Sådana tomma ord är vilseledande för konsumenten. Jag vill hävda att de nu måste städas bort från det språkbruk som omgärdar livsmedelsbranschen för att inte denna bransch framöver ska få överta bilförsäljarnas dåliga rykte. De ord jag först och främst tänker på är hemlagat/hembakat, basturökt, (helmuskel-)skinka, fairtrade och naturligt beteende. Vi tar dem ett och ett enligt nedan:

Hemlagat/hembakat: ’Hem’ syftar på en bostad och av detta följer att ’hemlagat’/’hembakat’ är något som serveras i just hemmen när maten där lagas från grunden. Om du blir hembjuden till en vän och serverad mat lagad från grunden där – då äter du också hemlagat. Men om du går ut på krogen eller till bageriet så är det garanterat aldrig du får något hemlagat eller hembakat. Att i sitt hem laga mat eller baka bröd till försäljning torde vara i det närmaste omöjligt att få lov till enligt svensk livsmedelslagstiftning. Därmed blir ’hemlagat’/’hembakat’ bara ett tomt ord som vilseleder mig som konsument. Så sluta att använda ordet! Jag kommer framöver att anmäla de näringsställen jag träffar på som använder ordet till kommunens miljökontor för att statuera exempel.

Basturökt: Badat bastu har de flesta av oss gjort nån gång. I Sverige är det oftast förknippat med några heta stenar i ett eluppvärmt Tylö-aggregat, lite svettlukt och kanske lite klor i luften från en kommunal badhusbassäng, men visst går det också utmärkt att bada bastu i mindre format i många villor eller varför inte i en sockenbastu nånstans på landet. Tanken att bada bastu tillsammans med några drypande köttstycken som hängts upp i taket känns inte särskilt attraktiv. Än mindre attraktiv känns tanken på att sedan sätta tänderna i just dessa köttstycken sedan de hängt i bastun en tid. Nej, basturökta charkuterier framställs nog inte på detta sätt – så varför använda detta uppenbart vilseledande ord? Sluta med det och vinn i trovärdighet! Berätta hur det verkligen går till!

(Helmuskel-)skinka: Om du köper skinka i affären tror du kanske att det är grisens bakdel som i en eller annan form finns i ditt paket. Kanske har du någon gång ändå svävat på målet och lagt till några kronor extra för att känna dig riktigt säker och därvidlag köpt ’helmuskelskinka’? Högst sannolikt har du blivit blåst i båda fallen. För ’skinka’ är ännu ett i raden av tomma ord som helt berövats sin egentliga betydelse. Numera tillverkas den allra mesta skinkan i Sverige genom att klistra ihop olika köttstycken i en stor tumlare i en fabrik – och det gäller också helmuskelskinkan. Julskinkan förefaller vara ett av få undantag, men också där förekommer den vilseledande användningen av ordet. När jag nyligen frågade SCAN vad man skulle kalla den del av grisen som egentligen utgörs av styckningsdetaljen skinka (d.v.s. grisens bakdel) så fick jag tillbaka svaret: ’anatomisk skinka’. Det är inget annat än sjukt att man ska behöva lägga till ett bestämningsord som ’anatomisk’ för att beskriva att det handlar om det ordet egentligen betyder. Sluta upp att lura konsumenterna med ordet ’skinka’ när det inte är det!

Fairtrade: Fairtrade betyder schysst handel och det brukar gå att finna t.ex. bananer och kaffe med fairtrade-märkning. Motsvarande produkter utan denna märkning har då framställts på ett sätt där oschyssta villkor gällt. Där har arbetarna fått riktigt uselt betalt, kanske utsatts för onödiga faror och handelsledet sedan skott sig otillbörligt på producenternas bekostnad – nåt sånt. Givetvis är det bra att det då finns goda alternativ för bananer och kaffe. Som konsument köper jag dock helst svenskproducerade livsmedel – såväl för att hålla transporterna nere som för att skapa jobb i Sverige och försäkra mig om att produkterna framställts med hög nivå på t.ex. djuromsorg. Men innebär alls dessa tre senare goda argument för svenskproducerade livsmedel att jag samtidigt struntat i svenska arbetares villkor? Är det så att de svenska bönderna otillbörligt sugits ut och utsatts för onödiga faror av en girig grossist och handel? Kanhända kan det ibland vara så, men i normalfallet är det min övertygelse att svenskproducerade livsmedel i de allra flesta fall är framställda på ett ur bondens perspektiv schysst sätt. Då borde det vara självklart att alla svenskproducerade livsmedel med automatik försågs med Faritradesymbolen. Annars kan ju kunden som i affären väljer mellan Fairtradebananer från Costa Rica och svenska äpplen utan Fairtradesymbol faktiskt luras att välja bananerna före äpplena för att säkerställa schyssta arbetsvillkor – och då har vi ju faktiskt lurat konsumenten!

Naturligt beteende: Den svenska djurskyddslagen anses vara en av de mest långtgående i världen. Den tar sin utgångspunkt i att djuren ska kunna få utlopp för sina naturliga beteenden. Trots detta hålls grisar instängda inomhus hela livet även om det mest centrala behovet hos en gris är att böka i jorden. Ändå hålls tjurar instängda hela livet, medan korna får gå ut några månader om året. Det finns säkert goda skäl för detta, men det är vilseledande gentemot konsumenten att påstå att djuren då får utlopp för sina naturliga beteenden. Det får de inte alls. De är kuggar i ett högintensivt industriellt jordbruk som utan att tveka sätter produktionsekonomi före djurens möjligheter till ett naturligt beteende. Så sluta upp att tala om djurens möjligheter till ett naturligt beteende – eller ännu hellre så klart – öppna svinstallarna så att grisarna får böka i jorden och släpp ut tjurarna på bete!

Du har säkert många fler ord vars innebörd i dag bara är tom. Fyll gärna på listan och sprid budskapet du med. Jag vill gynna svensk livsmedelsproduktion och det tror jag vi bäst gör genom att vara ärliga och transparenta med hur det går till och med vad som sker – inte genom att använda en massa vilseledande ord och begrepp.